Trosriktningar
|
|
|
Att
det finns både Sunni- och shiamuslimer känner
de flesta till. Sunni betyder tradition, men både
Sunni och Shiamuslimer följer den tradition som
är beskriven och bevarad i Haditherna. Skillnaden
ligger främst i synen på successionsordningen
av Kalifatet. Inom sunnitisk Islam framhåller
man de 4 första kaliferna som kallas "de
rättledda". De ses som ställföreträdare vilka
styrde den muslimska församlingen i enighet med
Guds vilja. Senare kalifer över det islamiska
väldet räknas mer som vanliga kungar. De fyra
rättledda kaliferna var: Abu Bakr, Umar Ibn al-khattab,
Uthman Ibn ´Affaan och slutligen Ali Ibn Abi Taalib
(profetens svärson och kusin). |
|
Shiamuslimer,
däremot, menar mer att människorna behöver en
vägledare, att det finns en ledare som förmedlar
religionen från Gud. Shia muslimer betonar ofta
en helig ”successionsordning” i form av Imamer
i nedstigande led från Muhammed. Den viktigaste
Imamen och en central helig person inom shiitisk
Islam är Ali. Alis och Fatimas 2 söner Hassan
och Husayn hyllas som den andra och tredje av
Imanerna. Husayns död år 680 vid Kerbala uppmärksammas
med en stor sorgehögtid varje år. Man menar att
Husayn dog som martyr i försöken att återta den
rättmätiga makten utav den ättegren som orättfärdigt
hade makten. Ordet Imam har inom shiismen en djupare
innebörd än i sunnitisk Islam. inom sunnitisk
Islam betyder Imam i stort sett betyder "böneledare"
eller "teolog". Inom shiismen finns
ett stort antal grenar. En välkänd gren kallas
tolvorna. De anser att det funnits 12 Imamer.
I Iran finns många tolvimamshiiter. Andra grenar
är Ismailiter och Zayditer. |
|
Islams
mystiska riktning kallas Sufism. Likheten mellan
kristen mystik och muslimsk mystik har gjort att
många svenskar genom åren sökt sig till sufismen,
t.ex. konstnären Ivan Agueli. Inom den mystiska
riktningen betonar man i ännu högre grad ljuset
och närheten till Gud i bön och sång. Ofta upprepar
man heliga namn, som Guds 99 namn, eller imamen
Alis namn. |
|
|
|