Georg Stiernhielm (1598-1672)

Georg Stiernhielm, pappan till vårt svenska mästerverk från renässanstiden: "Hercules", föddes i Dalarna och hade en gedigen utbildning, främst från flera olika universitet i Tyskland.

Han arbetade först som gymnasielärare i Sverige och sedan som ämbetsman, främst med juridiska sysslor, i de baltiska länderna.

Förutom att han omhuldade renässansens tankar, ville han värna om det svenska kulturarvet och om det svenska språket.

Idag är han mest känd för "Hercules", en lång lärodikt skriven på hexameter, precis som Homeros stora epos. Det var den första längre svenska dikten på hexameter och Stiernhielm har kallats "den svenska skaldekonstens fader".

Dikten handlar om den unge Hercules som står vid skiljevägen, d.v.s. vid en vägkorsning. Han vet inte vilken väg han ska välja för sitt vuxna liv. Valet står mellan ett lustfyllt och ett dygdigt liv:

Hercules arla stod upp, en morgon, i första sin ungdom,
fuller av ångst, och tvijk, huru han sitt leverne börja

Egenskaper som lusten och dygden representeras av människor, vilket gör dikten till en "allegori". Fru Lusta och hennes barn Flättja, Kättja, Lättja och Rus frestar honom in i ett liv av sus och dus. Men Fru Dygd kommer i sista stund och berättar hur hemskt det blir för honom på ålderns höst om han bara följer sin lust. Vilken väg Hercules faktiskt väljer, berättas inte i dikten.