Vid 1200-talets
slut var Europa överbefolkat och med små möjligheter till
nyodling och befolkningstillväxt. Åkrarna utarmades snabbare
och avkastningen blev sämre. Europa hamnade i en resurskris. Europa
var överbefolkat och när pesten / digerdöden kom vid 1300-talets
mitt dog minst en tredjedel av befolkningen. Under de följande århundradena
återkom pesten med jämna mellanrum vilket medförde att
det tog flera hundra år innan befolkningen nått samma storlek
som före digerdöden.
För dem som
överlevde steg levnadsstandarden eftersom det blev gott om arbete
och jord. Många bönder fick mer mark att odla och priset
på säd sjönk, samtidigt som lönerna steg. Detta
gällde dock inte godsägarna som blev tvungna att erbjuda större
frihet och lägre arrendeavgifter till bönderna, vilket så
småningom medförde att livegenskapen försvann. Utvecklingen
var likartad överallt med undantag för Östeuropa som
gick en motsatt utveckling till mötes. Här behölls det
feodala systemet långt in i modern tid.
Det feodala
systemet präglade Europa fram till högmedeltidens slut. Kejsarna
och kungarna hade hela tiden funnits kvar men deras inflytande var begränsat
till förmån för stormännen och deras vasaller. Under
1200-talet började maktförhållandena att förändras.
Det feodala systemet ersattes långsamt av ett styrelseskick med
starka kungar , som regerade med hjälp av ämbetsmän och
framväxande ständerförsamlingar. Ständerna var en
slags folkrepresentation från adel, präser, borgare och i viss
mån bönder. Just bönderna hade en särskilt stark
ställning i Sverige där de var ett eget stånd. Annars
var det vanligt att de ingick i borgarståndet. Kungarnas möjligheter
att driva in skatter ökade. Med stöd av avlönade ämbetsmän
och ett borgerskap, som fick en allt starkare ställning, kunde kungarna
utöka sin makt på den tidigare feodaladelns bekostnad och nationalstater
började växa fram.
Påvedömets
storhetstid varade till 1200-talets slut. Korstågens misslyckande
innebar en stor prestigeförlust för påven. Allvarligare
var dock kungarnas allt större inflytande. I Frankrike och England
började dessutom kungarna beskatta kyrkans egendomar. Misstroendet
mot påvedömet tillsammans med allt större krav på
reformation av katolska kyrkan gjorde att dess ställning försvagades
ytterligare.
Senast
updaterat 00-12-21 15:20
|