Senmedeltid 1300-1500

Jordbruket
 
Vid 1200-talets slut var Europa överbefolkat och med små möjligheter till nyodling och befolkningstillväxt. Åkrarna utarmades snabbare och avkastningen blev sämre. Europa hamnade i en resurskris. Europa var överbefolkat och när pesten / digerdöden kom vid 1300-talets mitt dog minst en tredjedel av befolkningen. Under de följande århundradena återkom pesten med jämna mellanrum vilket medförde att det tog flera hundra år innan befolkningen nått samma storlek som före digerdöden.

För dem som överlevde steg levnadsstandarden eftersom det blev gott om arbete och jord. Många bönder fick mer mark att odla och priset på säd sjönk, samtidigt som lönerna steg. Detta gällde dock inte godsägarna som blev tvungna att erbjuda större frihet och lägre arrendeavgifter till bönderna, vilket så småningom medförde att livegenskapen försvann. Utvecklingen var likartad överallt med undantag för Östeuropa som gick en motsatt utveckling till mötes. Här behölls det feodala systemet långt in i modern tid.

Politisk utveckling
 
Det feodala systemet präglade Europa fram till högmedeltidens slut. Kejsarna och kungarna hade hela tiden funnits kvar men deras inflytande var begränsat till förmån för stormännen och deras vasaller. Under 1200-talet började maktförhållandena att förändras. Det feodala systemet ersattes långsamt av ett styrelseskick med starka kungar , som regerade med hjälp av ämbetsmän och framväxande ständerförsamlingar. Ständerna var en slags folkrepresentation från adel, präser, borgare och i viss mån bönder. Just bönderna hade en särskilt stark ställning i Sverige där de var ett eget stånd. Annars var det vanligt att de ingick i borgarståndet. Kungarnas möjligheter att driva in skatter ökade. Med stöd av avlönade ämbetsmän och ett borgerskap, som fick en allt starkare ställning, kunde kungarna utöka sin makt på den tidigare feodaladelns bekostnad och nationalstater började växa fram.

Kyrkan
 
Påvedömets storhetstid varade till 1200-talets slut. Korstågens misslyckande innebar en stor prestigeförlust för påven. Allvarligare var dock kungarnas allt större inflytande. I Frankrike och England började dessutom kungarna beskatta kyrkans egendomar. Misstroendet mot påvedömet tillsammans med allt större krav på reformation av katolska kyrkan gjorde att dess ställning försvagades ytterligare.

Senast updaterat 00-12-21 15:20