Vid 1000-talets mitt började en storhetstid för Europa. De arabiska och bysantinska kulturerna hade gått tillbaka. Det var istället Väst- och Centraleuropa som tog över den politiska, ekonomiska och kulturella ledningen.
Högmedeltid 1000-1300
Mot slutet av den äldre medeltiden förbättrades jordbrukstekniken och ett gynnsammare klimat började ge rikare skördar. Befolkningen i Europa fördubblades under högmedeltiden och efterfrågan på livsmedel ökade. Nya områden koloniserades och en omfattande nyodling ägde rum. Fasta arrendeavgifter i pengar infördes istället för i natura och många bönder fick möjlighet att friköpa den jord de brukade. Livegenskapen minskade både i omfattning och betydelse.
Jordbruket
Ta reda på: Ge exempel på förbättringar inom jordbruket som hade betydelse för produktionsökningen.
På 1000-talet expanderade den långväga handeln. Penninghushållningen ökade i omfattning och efterfrågan på varor ökade. Till Europa importerades främst kryddor och allehanda lyxvaror. Yllekläde utgjorde en av de viktigaste exportvarorna.
Handeln
Tre områden kom att dominera den medeltida handeln i Europa: Norditalien, Flandern och Nordtyskland.
Den allt livligare handeln och den ökade avkastningen inom jordbruket skapade förutsättningar för att försörja en stadsbefolkning. Under 900- och 1000-talen började därför städer växa upp nästan överallt i Europa. Det var speciellt två områden i Europa som urbaniserades tidigt: Norditalien med städer som Genua och Venedig och Flandern.
Städerna Städerna fick stor betydelse, inte bara som centra för handel och hantverk. Här växte den nya samhällsklassen, borgerskapet, fram. Det bestod av köpmän och hantverkare. Dessa grupper hade helt nya idéer om hur samhället skulle utvecklas och de skulle i hög grad komma att påverka framtiden. Politiskt spelade städerna en avgörande roll då feodaladelns välde bröts. Motsättningarna mellan jordägarna och borgerskapet ökade och städerna samarbetade då med furstarna. Detta samarbete gjorde städerna fria och oberoende av både jordägarna och furstarna. Fria stadsförbund som t ex Hansan bildades.
Den katolska kyrkan blev under medeltiden mycket rik och mäktig och upplevde under högmedeltiden sin storhetstid. Hela samhället genomsyrades av religionen och kyrkan fick omfattande privilegier av furstarna. Under högmedeltiden frigjorde sig kyrkan från den världsliga makten (furstarna och kungarna) och påven blev Europas mäktigaste furste.
Kyrkan Medeltidskyrkan kämpade hårt för att hålla människorna andligt inriktade på himmelriket och inte på jordisk lycka. För att lyckas med detta användes påbud som medel för hur man skulle leva, med helveteshot om man bröt mot reglerna. Bannlysning, d v s utstötning ur kyrkan, blev följden om man framhärdade. Att bli utestängd från kyrkan var detsamma som att bli utestängd från all social gemenskap. Kyrkan hade ett starkt engagemang i sociala och kulturella frågor som sjukvård, fattigvård, undervisning och skrivarsysslor. Också konsten understöddes och styrdes i hög grad av kyrkan.
Den augustinska världsuppfattningen vägledde medeltidskyrkan, d v s tanken att två krafter står mot varandra, Gud, som är god och djävulen, den onde. Ur denna uppfattning kom kravet på universialitet för kyrkan d v s att den andliga makten alltid skulle stå över den världsliga. Detta gav bl a upphov till den s k investiturstriden, mellan påven och den tysk-romerske kejsaren, om vem som skulle tillsätta kyrkliga ämbeten. Påven avgick med segern vilket ytterligare ökade kyrkans inflytande.
Ett annat exempel på kyrkans makt över människorna var korstågen. Västeuropa hade under 1000-talet vuxit sig starkt nog för att gå till anfall. Anfallet riktade sig mot turkarna som vid denna tid härskade över östra Medelhavet. Målet för korstågsrörelsen var att befria Jerusalem från "de otrogna". Korstågsrörelsen pågick i närmare två hundra år och för en tid behärskade korsfararna områden i Syrien och Palestina. Man lyckades inte behålla det heliga landet men korstågen fick ändå stor betydelse då européerna på detta sätt fick kännedom om den litteratur, vetenskap och teknik som skulle ge upphov till renässansen.
Korstågen urartade ofta till rena plundringståg men de ledde också till att handeln med araberna utökades.
Senast updaterat 00/12/19 17:00
