Dielectrophoresis
Vi placerar
en elektrod på arbetsytan. Den har en alternerande spänning med en
viss frekvens. Sedan lägger
vi dit en oladdad kropp som kan bli polariserad (Den föreställer t ex
en cell). Cellen kan manipuleras av det elektriska fältet omkring elektroden.
Den kan attreheras eller repeleras genom att ändra frekvensen.
Observera kraft vektorer, rörelsen av laddningar i
cellen och rörelsen av själva cellen.
Nu är frekvensen låg nog så kroppen dras mot elektroden, precis
som en dipol dras mot starkare delen av en ohologen elektriskt fält.
- Om vi flyttar cellen
bort, så kommer det tillbaka igen.
- Frekvensen kan ökas,|
ökas mera, | ökas
ännu mera. Nu ger trycker det bort cellen.
- Om vi flyttar det
mot elektroden, kommer det att stötas bort igen.
- Genom att använda lägre
/ högre frekvenser
kan vi flytta cellen närmare eller längre bort. (I detta fall
kan du upprapade gånger växla mellan dessa länkar. Oftast
annars i dessa simuleringar så måste du ta länkarna i den
ordning de kommer.)
Målet med simuleringen
Demonstrerar positiv (attraktiv) och negativ (repulsiv) dielectrophoresis.
Vad du skall observera
Observera kraft vektorer, rörelsen av laddningar i
cellen och rörelsen av själva cellen.
Frågor
- Vad händer med cellen i elektriska fältet?
- Vilken typ av elektrisk fält bildas omkring elektroden?
- Varför attraheras en dipol mot det starkare fältet (mot elektroden)
vid låga frekvenser?
- Varför blir kraften repulsiv vid höga frekvenser?
Svar
- Cellen blir polariserad - det blir en dipol.
- Inhomogen. Närmare elektroden är fältet starkare än
längre bort.
- Dipolen orienterar sig i fältet så att + är mot elektroden
när elektroden är - och den dras mot elektroden. - polen i cellen
repelleras men då den ligger längre bort så repelleras den
inte lika mycket. SÅ det blir en nettokraft mot elektroden.
- Rörelsen hos polerna i cellen hinner inte riktigt med ändringara
i fältet och hamnar i otakt och då blir nettokraften bortriktad
från elektroden.