Vid självventilation utnyttjas luftens förmåga att vid
uppvärmning åstadkomma en stigkraft (egenkonvention) vid vilken
man låter luften evakueras, till exempel vid spiskåpor och
i badrum, uppåt genom kanaler och ut vid tak.
Tilluften tas in genom springor vid fönster och andra otätheter
samt genom springventiler och dylikt vid fönster.
Nackdelen med självdragsventilation är att den är starkt
beroende av väderleken och att den ger små möjligheter
till styrning av luftflödena. Vid låga utomhustemperaturer,
när man kanske vill minska ventilationen, får man den största
luftväxlingen, medan man vid höga utomhustemperaturer kanske
inte har någon ventilation alls.
Den luft som tillförs en lokal kallas tilluft och den luft
som lämnar en lokal kallas frånluft.
|