Till kursens början Till modulens början Föregående Nästa

Plattvärmeväxlare

Modulöversikt
  Teknisk fysik
Värmelära
Processkomponenter
Energikällor
Energisystem
Självtest
Insändningsuppgift
 

Plattvärmeväxlaren är den mest använda typen efter tub-vvx och är vida överlägsen denna vad gäller K-värde, värmeyta per volymenhet och rengöringsvänlighet - dock ej vad gäller tryck- och temperaturgränser.

Figur 1
Värmeytan består av ett valfritt antal plattor som läggs ihop som en kortlek. Varje platta har en formpressad gummipackning som sitter fast i ett spår runt kanten på ena sidan och som tätar mot grannplattan.

I plattans fyra hörn sitter runda hål. Genom packningens utformning kan man styra flödet in i kanalen eller förbi till nästa kanal. När plattorna spänns ihop till ett paket, bildar de tack vare hålen och packningarna två kanalsystem. Varje medium passerar varannan kanal och har det andra mediet på motsatt sida av de båda plattorna som utgör kanalen.

Avståndet mellan plattorna är som mest bara några få millimeter, och därför är värmeytans area mycket stor i förhållande till volymen. Detta ger goda förutsättningar för effektiv värmeöverföring, som förbättras ännu mera av att plattorna är korrugerade, vilket alstrar hög turbulens i flödet. Korrugeringarna ökar dessutom plattornas styvhet, vilket innebär att godstjockleken kan vara liten och värmeenergin får lättare att övergå från det ena mediet till det andra.

k-värdet ligger mellan 3000 - 7500 W/m2 °C för en plattvärmeväxlare vilket innebär att de är effektiva för sin storlek.

Figur 2 och 3
Man kan dela upp plattpaketet i valfritt antal stråk, som inte ens behöver vara lika för båda medier. Detta gör det möjligt att genom seriekoppling av kanalerna i flera stråk "förlänga" kanalerna för att uppnå erforderligt temperaturprogram.

Ovan ser vi ett par exempel på möjliga plattkopplingar. Använder man bara plattor med fyra hål, får man bara ett stråk (figur 2), det vill säga samtliga kanaler på båda sidor är parallellkopplade och 100% motström råder. Vill man däremot dela upp kanaler i seriekopplade stråk (figur 3), sätter man in plattor med blinda hörn på lämpliga ställen i paketet.

Nackdelen med plattvärmeväxlare är att de har en begränsning i tryck och temperatur på grund av packningarna. Plattorna kan vid behov rengöras genom vattenspolning. De behöver då ej tagas ut ur stativet. Rengöring kan även ske för hand med hjälp av till exempel en fiberborste eller mekansikt med hjälp av en roterande borste; särskilt i det senare fallet måste man se till att packningarna ej skadas.

 

 
  Till kursens början Till modulens början Föregående Nästa Upp