Centrifugalpump

Innan pumpen startas måste pumphuset fyllas med vätska. Vätskan pressas ut vid utloppet till tryckledningen med pumphjulets skovlar som roterar med hög hastighet inuti pumphuset. Skovlarna ger vätskan en hastighet och därmed en centrifugalkraft som driver vätskan utåt. Då uppstår ett undertryck vid inloppet, där sugledningen är ansluten, och ny vätska rinner till.

Den energi som pumpen tillför vätskan är konstant och består av tryckenergi och rörelseenergi. När tryckenergin ökar så minskar alltså rörelseenergin. Detta fenomen kallas diffusorverkan och används i centrifugalpumpen. Utloppet i pumphuset är utfört som en diffusor. Vätskan som lämnar skovlarna har en hög hastighet och omvandlas till tryckenergi i pumphuset där arean ökar. I vissa pumpar finns fasta skovlar (ledskenor) i pumphuset.

Man får en diffusorverkan genom att avståndet mellan de fasta skovlarna ökar ut mot periferin. Detta innebär att man omvandlar rörelseenergi till tryckenergi redan i de fasta skovlarna och får en större uppfordringshöjd genom det högre trycket. Skovlarna styr även vätskan mot pumphuset och minskar på så sätt förlusterna.