När ett objekt står stilla på jorden tas tyngdkraften
ut av en lika stor motriktad kraft som åstadkoms av jordens yta.
Den motriktade kraften kallas normalkraft och den uppträder alltid
då ett föremål vilar eller rör sig på ett
underlag. Normalkraften kan ses som den kraft underlaget måste påverka
föremålet med för att detta inte ska falla genom underlaget.
Med en kropps tyngd menas jordens dragningskraft på kroppen. Tyngden
är alltså en kraft, som verkar på kroppen. Tyngden av
en kropp med en och samma massa har olika värden på skilda
platser på jorden. Den är störst vid polerna och avtar
när man närmar sig ekvatorn. Tyngden minskar även med höjden
över havsytan och blir slutligen 0.
I jordens närhet kommer varje fritt fallande kropp att röra
sig under tyngdkraftens inverkan med ökande hastighet i lodriktningen.
I lufttomt rum och på samma plats får alla kroppar samma acceleration.
Denna acceleration kallas tyngdaccelerationen och betecknas med g.
Vid havsytans nivå och vid 45º latitud är g = 9,80665
m/s². Vi förkortar och använder oss av 9,81 m/s².
Om vi i kraftekvationen sätter g istället för a erhåller
vi formeln för beräkning av tyngden.
F = kraft (N)
m = massa (kg)
g = 9,81 m/s²
F = m * g
|