Kultur och språk

Den korta anekdoten som du fick läsa på första sidan i denna enhet beskriver på ett ganska bra sätt hur en fin och trevlig tanke kan resultera i missförstånd. Folk visste inte riktigt hur de skulle reagera på det förslag värdinnan hade och detta gjorde att många gäster uteblev eller att de som kom hade svårt att ta penningsumman som en naturlig del av festen.

I boken Svenskar - Hur vi är och varför vi är som vi är förklarar författaren att det blivit allt vanligare att alla som är inbjudna bidrar på något sätt till festen. Antingen på så sätt att man betalar i pengar eller att var och en får i uppdrag att ta med sig olika varor som bröd, dessert, vin osv. Denna umgängesvana kan kännas mycket främmande för invandrare eller tillfälliga besökare i Sverige. Det kan till och med vara så att man ser ner på en sådan vana. Författaren till boken har dock en förklaring till denna vana: det är dyrt med mat och dryck i Sverige. Dessutom tycker svenskar att man inte ska vara skyldiga någon någonting. Man ska "göra rätt för sig" som ordspråket lyder. Det kan också vara värt att nämna att svenskar förväntar sig att bli tillbakabjudna till någon de en gång bjudit hem till sig på middag. Att bli bjuden och att bjuda igen är ett vanligt sätt att umgås i Sverige.

När man pratar om svenska vanor eller varför inte andra länders vanor är det lätt att börja generalisera och på detta sätt få förenklade och generaliserande bilder (så kallade stereotypier) av andra folk och länder. Att generalisera betyder alltså att man drar t.ex. alla svenskar över en och samma kam. Så är förstås inte fallet. Vi är ju alla individer.

Stereotypier och fördomar finns inte bara om olika nationaliteter och folkgrupper utan man brukar ha generaliserande bilder även av olika grupper i det egna landet. Vad tänker du t.ex. om storstadsbor, bönder, lärare eller poliser? Här nedan följer ett bra exempel på hur det sätt vi tänker styr vårt beteende:

Tidigare nämnde vi ordet individ och att vi alla omöjligen kan dras över en kam. I Sverige finns det ett starkt behov av individualism, i alla fall om man dömer efter de ordspråk vi har:

• Ensam är stark
• Själv är bäste dräng
• Bra karl reder sig själv
• Var och en är sin egen lyckas smed
• Sköt dig själv och skit i andra
• Ju fler kockar desto sämre soppa m fl, m fl.

På samma sätt om vi läser en vanlig platsannons i en svensk tidning söker man ofta personer med följande egenskaper:

• Kunna arbeta självständigt
• Kunna ta eget ansvar
• Kunna ta egna initiativ

Fast på senare år har man så småningom börjat poängtera hur viktig den sociala kompetensen är när man söker ett jobb!

Strävan efter ensamhet finns bland annat i uttrycket "att få vara i fred". Nästan alla svenskar blir lite störda över plötsliga, spontana besök. Vi vill gärna markera tomten med ett högt staket som en skylt: "Privat". Vi börjar inte helt spontant prata med folk som vi inte känner. Vi har inte bara en egen vilja att få vara i fred utan vi förväntar oss att även andra har den. Man ska inte tränga sig på! På en badstrand kommer de flesta svenskar att välja sin egen lilla solplats. Många resekataloger lockar resenärer med en möjlighet att hitta en egen liten sandstrand att bada på! Att ensam vandra i fjällen eller i skogen tillhör många svenskars absoluta favoritsysselsättningar. Man vill helt enkelt själv vilja bestämma över sitt liv och umgänge.

Det finns en del egendomligheter i vissa svenska uttryck. Eller vad säger om följande situationer?

Situation 1

Situation 2

Som en liten tankeväckare kan du läsa Marttis, Antonios och Leifs funderingar kring svenskhet. Du kan också fundera på frågan: Finns det en sann bild av svenskar eller andra folk? Det kanske t.o.m. är så att generaliseringarna säger mer om dem som gör dem än dem som hon eller han gör dem om: Bedömaren är ju en del av bedömningen, vilket blir tydligt i de tre exemplen nedan.

Martti            Antonio            Leif

Om du vill läsa mer om kulturmöten kan vi rekommendera följande böcker:

Herlitz, G. (1991). Svenskar - Hur vi är och varför vi är som vi är. Halmstad. Konsultförlaget.

Wellros, S. (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund. Studentlitteratur.

Wellros, S. & Hellström, G. (1998). Likt och olikt. Om kulturmöten i Sverige. Helsingborg. Natur och Kultur/LTs förlag.