Skrivkursen

På denna sida får du extra skrivövningar att träna på själv. Det rör sig alltså inte om uppgifter du skall sända in till din lärare. Använd dessa övningar i kombination med det som sägs under fliken Skrivkursen i enhet "Berätta för andra" och övningarna i Handboken..

Använder du dig av alla dessa delar och verkligen arbetar med dem, så får du en gedigen övning i att skriva, som kommer att bringa dig långt på väg. Du har dock säkert inte tid att göra alla övningar på en gång, utan sprid ut dem och gör en då och en då. Känner du för det, så kan du säkert göra vissa av dem flera gånger.

Glöm inte att läsa om Skrivprocessen i Handboken!

Skriva till bilder

En bild säger mer än tusen ord, säger man, och du skall se att en bild kan ge dig mer än tusen ord också.

Bakom de 32 länkarna nedan döljer sig lika många bilder som vi skall använda som inspiration. Du skall här göra åtminstone tre uppgifter:

Först skall du välja en bild att flödesskriva till. Välj en bild som du gillar. Titta noga på den och inspireras. Ha lugn och avslappnad miljö runt om dig. Skriv sedan ner vad du tänker på, men bry dig INTE om struktur eller sammanhang. Bara skriv ner vad du kommer på om vartannat. Låt det ta tio minuter till en kvart. Spara sedan papperet.

Välj en annan bild och låt dig inspireras. Skriv en liten historia eller en passage till bilden. Spara den.

Låt det nu gå två-tre dagar då du inte ägnar dig åt texterna. Plocka sedan fram papperet du flödesskrev på kring den första bilden. Titta på bilden igen. Använd nu ditt flödesskrivna stoff att utgå från för att skriva en text kring den första bilden. Jämför sedan texterna kring de båda bilderna. Hur blev resultatet? Vilken text blev bäst? Varför blev det så? Reflektera!

Dessa bilder kan du också använda som allmän inspirationsinjektion i t ex tipsen från skrivkursfliken i studiehandledningen.

(Du vet väl att du kan ladda hem bilder för att titta på dem ouppkopplad i ett grafikprogram, eller åtminstone koppla ned dig under tiden du tittar om du tycker det blir dyrt att ringa under så långt tid som det tar att skriva kring en bild.)

Dikter
En dikt kan se ut på många sätt. I och med att den är ett personligt känslouttryck, så är sammanhanget inte lika givet.

1. I följande dikt är stroferna omkastade. I vilken ordning tror du de skall vara? Skriv av och experimentera! Vill du absolut veta svaret, så finns det här. (Titta inte innan du försökt!)

2. I den andra dikten har ett ord utelämnats. Överallt där det är tomma luckor skall ett och samma ord skrivas in. Vilket, tror du? Experimentera med olika ord du kommer på och leta fram det bästa! Om du vill veta svaret, så finns det här. (Men försök först själv!)

3. I den tredje dikten fattas det ett par rader. Försök själv fylla i rader som du tycker passar. Här hittar du svaret, om du vill se det.

4. Dessa är orden som finns med i en fjärde dikt, men de är skrivna i bokstavsordning. I vilken ordning tror du att de skall vara? Sätt ihop dem till en egen dikt! Experimentera! Vill du se författarens förslag, så titta här.

Skriv din egen dikt
Dikten har alltså en egen, kanske personligare utformning. Sammanhanget är oftast inte lika självklart som i den vanliga, berättande texten. En del av oss reagerar kanske med att tycka att det skulle vara ännu svårare att skriva en dikt, eller kanske vägrar vissa killar för att det är för tjejigt. Fel, kanske dubbelfel.

 Många gånger kan det vara enklare att få utlopp för det man vill skriva när man inte har strukturens och dispositionens regler att ta hänsyn till. Dikten kan vara ett slags släkting till flödesskrivningen, då du bara spånar ner vad som faller dig in, bara det att den är känslosammare. Det kan vara en väldig befrielse att få skriva dikt. Du skall ju inte visa det för någon, om du inte vill. (Du kan till och med korsa fingrarna bakom ryggen och säga att du hoppat över den här övningen, fastän du inte gjort det. Din dikt är din grej.)

Att det skulle vara en ren kvinnosak att skriva dikt är heller inte sant: Många stora diktare genom tiderna har varit män.

Det första du skall göra är att skriva en helt vanlig dikt, utan något speciellt mönster. Den kan rimma om du vill, men den behöver inte göra det. Den kan vara lång eller kort, det spelar ingen roll, bara du verkligen skriver en dikt. Har du svårt att komma igång, så använd dig av knepen du lärt dig ovan och på skrivkursfliken i studiehandledningen (även bilderna på den här sidans länkar kan användas). Det behöver inte bli jättebra första gången. Det är bättre att du får ur dig tre hastigt nedskrivna dikter än en enda perfekt överlagd och utförd.

Din andra uppgift är att skriva en dikt enligt ett speciellt versmått (så kallas ett mönster för en dikt, som talar om vilka rader som rimmar med vilka och hur långa de är, osv.). Välj ett av versmåtten nedan och försök skriva en dikt på det. Ibland kan det vara enklare om du först hittar de orden som står sist i raderna och skall bära rimmet, och först sedan fyller på med ord.

VAR INTE FÖR SJÄLVKRITISK! Det lyckas kanske inte första gången, och inte andra heller, men om du spar dikten och pillar med den, så får du nog ihop den till slut.

Det var den sista av de extra skrivuppgifterna. Om du vill ha fler, så kan du som sagt göra någon om igen - men framför allt kan du ju modifiera någon av övningarna och göra egna. Det viktigaste rådet för att bli en bra skribent är: Skriv!