Klassrummet Senaste nytt Insändningsuppgifter
Basgrammatik Läslogg Hjälp
Nationellt centrum för flexiebelt lärande
Nationellt centrum för flexibelt lärande
Avsnitt
Vägen till målet
Språket vi använder
Berätta för andra
Att informera sig
Fundera
Kulturmöten
Påverka och påverkas

Fundera
Översikt
Att söka en bok
En berättande text
Textbindning
Textexempel
Skrivkursen
Vad är språk?
Satsdelar
Läslogg
 
Vägen till måletBerätta för andraFunderaSpråket vi använderPåverka och påverkasKulturmötenAtt informera sig
 

En berättande text

I studieenhet "Berätta för andra" i studiehandledningen har du sett flera aspekter på vad som bygger upp en berättelse. Här skall vi titta lite närmare på ytterligare ett par saker. (Det kan vara bra att du läst de sidor i Handboken som det hänvisas till under knappen "Översikt" i enheten "Berätta för andra")

Adjektiven - de beskrivande orden

De ord som framför allt tjänar till att beskriva och att ge en berättelse färg är adjektiven. Ett adjektiv är ett ord som beskriver något - en gammal ramsa lyder "Adjektiv vi nu oss lär, talar om hur saker är." Exempel på adjektiv är rund, gul, längre, vildast. (Vill du få en bättre beskrivning av vad adjektiv är, så titta i Handbokens avsnitt Ordklasser under Kapitlet Språkkunskap)

Läs följande lilla utdrag:

Pia satt en solig dag på en stor grön kulle och tittade bort mot den avlägsna blå horisonten. Hon hade en kort, vit t-shirt med en snygg muskulös brunbränd kille tryckt på och slitna svarta jeans. Vinden blåste i hennes lockiga hår och solen sände gula strålar ned på hennes fräkniga kinder.

Läs nu den här texten:

Pia satt en dag på en kulle och tittade bort mot horisonten. Hon hade en t-shirt och jeans. Vinden blåste i hennes hår och solen sände strålar ned på hennes kinder.

Nog var den första mycket trevligare att läsa? Detta ger ett gott exempel på hur adjektiven gör en historia mer levande. Vi kan också experimentera med att byta ut adjektiven mot andra:

Pia satt en kvav varm dag på en enslig lerig kulle och tittade bort mot den suddiga grå horisonten. Hon hade en smutsig, brun t-shirt med en död kille tryckt på och nerspydda trasiga jeans. Vinden blåste i hennes toviga hår och solen sände vassa strålar ned på hennes ömma kinder.

Jämför historierna. Det är knappt så att man kan tro att de egentligen består av samma stomme.

Bläddra nu i den bok som du valde som din första roman och hitta ett stycke text, gärna med mycket beskrivningar, att arbeta med. Du behöver inte alls ta ett helt avsnitt, utan ett utdrag räcker. Gör nu som vi gjort ovan. Skriv först av texten, men utelämna alla adjektiv. Byt sedan ut dem mot andra och se hur du kan förändra texten.

När du själv berättar, och speciellt när du beskriver något, är adjektiven viktiga för hur texten kommer att upplevas. Med hjälp av förändringar liknande de du gjort i den här övningen kan du rädda din text om du tycker att den känns tråkig eller kall eller prålig eller långrandig (då måste du kanske variera dina adjektiv mer).

Samma sak på olika sätt

Vi har nu sett hur samma stomme kan bli dramatiskt olika beroende på vilka adjektiv du använder. Samma historia kan berättas på flera olika sätt. Man kan använda sig av olika stilar. Läs igenom följande textstycke, som väl närmast liknar en polisrapport i sin saklighet. Känner du igen det? Kan du räkna ut vad det är för en text?

Tänk efter och försök sammanfatta exakt vad det är som skiljer den här angivna texten från originalet. Vad är det för byggstenar som saknas här, och vilka har kommit till?

Ynglingen har av egen vilja rört sig in i skogsområdet, uppenbarligen med intentionen att samla bär. Han har vid tillfället enligt ögonvittnen varit ensam, haft god ansiktsfärg och då solen avspeglat sig i ögonen troligen rört sig österut. Då inkräktaren närmat sig och tagit kontakt har dess grova yttre icke hindrat ynglingen från att missta sig på dess uppsåt, utan han har ungdomlig naivitet tagit honom för en vän. Då modern infunnit sig har inkräktaren flytt, vilket ynglingen dock enligt uppgift beklagat.

Orginaltexten

Synvinkel

När vi läser en berättelse kan den alltså vara berättad på olika sätt.

Kanske har vi en allvetande berättare, som vet allting sedan innan och bara berättar det för oss. En typisk mening som tyder på en allvetande berättare är: "Han sade nej, vilket han senare skulle ångra". Berättaren vet redan vad som kommer att hända i berättelsen, och antyder det dessutom för oss.

Kanske berättas historien bara ur en persons synvinkel, så att vi egentligen bara får veta vad han upplever. Eller så kanske det till och med är en av de agerande personerna i boken som är den som berättar.

Läs följande lilla stycke ur en historia, som är torrt och objektivt berättat.

I en bar står en bartender bakom sin disk och putsar ett glas. Då och då kliar han sig i mustaschen. Vid ett av borden sitter en man i tjugofemårsåldern. Han har suttit i ungefär tjugo minuter och druckit först en kopp kaffe och sedan en Ramlösa. Just nu sitter han och fingrar på en meny som står på bordet. Han har vänt och läst på den flera gånger. Av och till tittar han bortåt dörren.

Efter ytterligare fem minuter kommer en kvinna i samma ålder som mannen in genom dörren, och det är uppenbart att han väntat på henne, för han reser sig hastigt upp och de kramar om varandra lätt när de möts.

De båda sitter sedan och talar med varandra i ungefär en halvtimme. Han gestikulerar mer än hon, och hon skrattar mer än han. De dricker varsitt glas rödvin.

Sedan betalar de och ger sig av. Han tar hennes kasse och hon viftar med något som hon har i handen.


Som du märkte är detta berättat objektivt utan någon speciell synvinkel. Experimentera nu och skriv om den här historien med olika synvinklar. Först skriver du den som bartendern skulle berätta den, sedan som killen skulle berätta den och till sist som tjejen skulle berättat den. Det är självklart att du måste fantisera och fabulera för att komma fram till hur just den personen tänker just då och då, men det är meningen. Försök verkligen att leva dig in i respektive person. Hur skulle en kille tänka där? Hur skulle tjejen formulera det? Hur ser en bartender egentligen på sina gäster?

Jämför nu dina tre små historier. Hur skiljer de sig? Vilken tilltalar dig mest? Varför gillar du den bäst? Försök också, liksom i uppgiften ovan under Samma sak på olika sätt, att formulera vilka element som finns i den berättelsen, men inte i den, osv.

En riktigt bra berättares knep

Leta upp ett exempel på en berättare som du tycker berättar riktigt bra. Säkert kommer du på någon. Gör du inte det, så kan du be din bibliotekarie att rekommendera någon som han/hon anser verkligen behärskar berättarkonsten. Finner du ändå inte någon, så kan du kanske titta på något av dessa exempel:

* Hans Alfredsson: En ond man eller Lagens långa näsa

* Roald Dahl: Någon av hans noveller

* Selma Lagerlöf: Gösta Berglings saga eller Herr Arnes penningar

* Naguib Mahfouz: Min natt är tusen nätter

* Fritiof Nilsson Piraten: Bombi Bitt och jag eller Historier från Färs

Läs först igenom berättelsen du valt noggrant, gärna två gånger.

Därefter tar du hjälp av det du lärt dig ovan, det du sett på skrivkursfliken i studiehandledningen samt det du redan lärt dig i studieavsnitt 2 och försöker att lista ut vad det är som gör det här till en bra berättelse. Försök att verkligen penetrera texten, dvs gå igenom den grundligt.

Hur börjar och slutar berättelsen? Hur beskrivs personerna? Är det långa eller korta meningar, eller växlar det - och i så fall - hur? Vad för slags, och hur pass många, adjektiv använder berättaren? Är den lätt- eller svårläst?

 
 
CFL