Stolpdiagram | Histogram | Stapeldiagram | Cirkeldiagram

Det finns många typer av diagram som man kan visa resultatet med. Här visas några av dessa. I din lärobok finns det några fler typer som du också skall kunna läsa av.

Stolpdiagram

Ett stolpdiagram visar frekvenserna av rangordningsbara observationer (dvs tal) som "stolpar" eller vertikala streck.

Ex: När tolv matcher var spelade i en bandyserie var antalet matcher med visst antal mål fördelade enlig nedanstående diagram.

Vi ser att två matcher blev mållösa, i tre matcher gjordes ett mål och så vidare.

Histogram

Ett histogram visar frekvensen av observationer av en rangordningsbar storhet inom ett intervall. Att dela in observationerna i intervall kallas för att klassindela materialet. Alla intervall skall vara lika stora.

Histogrammet ovan visar hur många vedträn, med en längd inom ett givet intervall, som det fanns i en vedtrave. Histogramet visar att det var 15 vedträn i längder mellan 35 cm och 36 cm, 35 vedträn i längder mellan 36 cm och 37 cm och så vidare.

Stapeldiagram

För att relatera frekvenser till observationer som inte är rangordningsbara t ex egenskaper, platser, företeelser etc kan stapeldiagram användas.

Stapeldiagrammet ovan visar resultatet från ett prov i MaA. Vi ser att två elever fick betyget IG, åtta elever fick betyget G och så vidare.

OBS! Ingen pil på den horisontella axeln.

Cirkeldiagram

Ett cirkeldiagram är bra när man vill visa relativ frekvens. Storleken på varje cirelsektor visar andelen varje post utgör av hela materialet.

Diagramet nedan visar tex hur stor andel av den totala konsumtionen av apelsiner som befolkningen Svealand, Götaland respektive Norrland står för.

(Diagrammet är fingerat)

Fundera på:
Vem äter mest apelsiner, en genomsnittlig invånare i Norrland, Svealand eller Götaland?