Hoppa till textinnehållet
Startsida Reaktionsmekanismer Introduktion - Reaktionsmekanismer

Introduktion - Reaktionsmekanismer

Reaktionsmekanismer visar i detalj vad som händer

Kemiska reaktioner sker ofta stegvis. I varje steg bildas substanser som i sin tur omvandlas till andra produkter i flera led.
I vår kropp kan främmande ämnen, t.ex. ett oprövat läkemedel, reagera med kroppens egna ämnen och omvandlas till giftiga mellanprodukter. Innan ett läkemedel används bör man därför veta exakt vilka mellanprodukter som bildas när läkemedlet omsätts i kroppen. Det försöker man klarlägga genom detaljerade studier av de bakomliggande reaktionsmekanismerna. Titta på ett exempel som visar betydelsen av detaljerade kunskaper om kemiska reaktioner.

[Exempel]

Intermediärer

De mellanformer (intermediärer) som uppkommer i kemiska reaktioner är starkt reaktiva och kortlivade, och därmed svåra att isolera. Trots detta har intermediärer inte bara studerats utan även fotograferats av forskare som fått nobelpris 1994 och 1999.
Exempel på vanliga intermediärer
  • Karbanjon
  • karbokatjon
  • radikaler med oparade elektroner.

    Orden karbanjon och karbokatjon är sammansättningar av karbo- som betyder kol, och anjon respektive katjon som är beteckningar för negativt laddad respektive positivt laddad jon.
  •  

    Reaktioner sker lättast när elektronerna är ojämnt fördelade

    När man studerar reaktionsmekanismer är det lämpligt att lokalisera eventuella laddningar i reaktanterna eftersom reaktioner oftast sker där laddningar finns. Det kan man göra genom att ”bokföra” elektronerna, dvs. undersöka hur många elektroner som härstammar från respektive atom.
    2004 Nationellt centrum för flexibelt lärande