Sveriges medeltid
 

Sveriges medeltid (1000-1500)
 
En hel rad viktiga förändringar inträffar i Sverige under medeltiden.

Sverige enades som land
En ny religion antogs
En statsapparat växte fram
Ett fungerande skattesystem infördes
Ett Ståndssamhäll uppstod
Städer bildades
Riksdagen uppstod

Statens utveckling
 
Det var således mycket stora förändringar som skedde i Sverige under medeltiden.
Vid vikingatidens början ca 800 kunde man ana en början till en stat. Vid slutet av 1200-talet var staten fullt utvecklad.

Statslöst samhälle: Arbetsdelningen var mycket outvecklad. Försvar, skydd och rättsväsende baserades på släktskapsenheter. De som inte tillhörde en ätt stod utanför samhället (ex trälar).
Statssamhälle: Särskilda organisationer fanns för en offentlig makt. Olika klasser uppkom med olika relationer till produktionen.

De olika landskapen hade olika lagar. Uppteckningen av landskapslagarna skedde under 1200-talet och början av 1300-talet. På 1340-talet tillkom en lag för hela landet, Magnus Erikssons landslag, men medeltiden igenom tillämpades i många fall de äldre landskapslagarna. Rättsliga frågor avgjordes vid tingen.

Den nya religionen spelade en viktig roll av flera skäl. Kristendomen betonade individen och det privata ägandet. Det var en viktig orsak till att ett överskott kunde produceras vilket i sin tur kunde livnära andra grupper än bönderna själva. Därigenom kunde frälsestånden uppkomma d v s adel och präster.

Handel och hantverk
 

Stockholm: Gamla Stan
Medeltiden kännetecknades av att hantverk och handel gjorde sitt verkliga intåg i det svenska samhället. Hantverk och städer hörde intimt samman och i många nya städer dominerades befolkningen av hantverkare. Att inrätta städer var ett sätt för staten att få kontroll den växande handeln. Under medeltiden lyckades emellertid inte staten nå upp till det målet fullt ut.

En stor del av både handel och hantverk skedde utanför städerna. Marknader anordnades runt om i landet, där det ofta var alltför långt till någon stad för att sälja kreatur eller spannmål. Dessutom var det vanligt att hantverkare vandrade runt mellan olika byar och erbjöd sina tjänster. Hantverkare tillhörde ofta den fattiga delen av befolkningen.

Jordbruk och feodalism
 
Vid medeltidens början (1000-talet) flyttades tyngdpunkten inom lantbruket från boskapsskötsel till åkerbruk. Till följd av digerdöden vid mitten av 1300-talet skedde en återgång från åkerbruk till boskapsskötsel p g a arbetsbrist. Digerdöden drabbade de fattiga hårdast eftersom de rika i större utsträckning lyckades fly från pesten. Priserna på jorden föll, arbetsbrist uppstod och lönerna gick därför upp.

Feodalismen i Sverige blev inte lika tydlig som på kontinenten. Jorden som gavs bort som län blev i Sverige aldrig ärftlig. Samtidigt var andelen självägande bönder i Sverige ovanligt stor. Under medeltiden växte ett ståndssamhälle fram med adel, präster, borgare och bönder. Det tidigare samhället byggde på släkter och kallas därför släktbaserat samhälle eller ättesamhälle.

Försvar
 
Ledungen var det dominerande försvaret fram till slutet av 1200-talet. Ledung var ett uppbåd av skepp, manskap och proviant. Ledungen innebar att ett visst område, eller en grupp bönde,r var skyldiga att förse skeppen med folk och förnödenheter. Mot slutet av 1200-talet omvandlades böndernas ledungskyldighet till en skatt.

Under medeltiden förändrades militären från skeppsdominans till rytteri. Det var en mycket liten grupp i samhället som stod för krigsmakten. Den som hade råd att utrusta en häst och ryttare blev adelsman. Den här typen av militärt system var mer lämpat att upprätthålla den inre ordningen. Rytteriet kompletterades av landvärnet som var böndernas skyldighet att hålla vapen och medverka vid försvaret av landet. Bönderna var under den äldre medeltiden emellertid underlägsna rytteriet. Under senare medeltid växte emellertid dess betydelse i och med att de började använda armborst.

Senast updaterat 01/01/17 13:33