Olika typer av sjöar

I Sverige finns nästan hundratusen sjöar och de har olika karaktärer. Våra fjäll- och skogssjöar är oftast oligotrofa (näringsfattiga) medan slättsjöarna är eutrofa (näringsrika).

Detta påverkar den biologiska artrikedomen och flest arter finner vi i grunda sjöar med vassbälten som fågelsjön Tåkern i Östergötland. Men när det gäller de ädlare fiskarterna hittar vi dem i de klara fjällsjöarna eller i våra största sjöar Vänern och Vättern.

Inget vatten är helt nytt
Av jordens vatten är oceanernas saltvatten dominerande och våra sjöars vatten är en del av de 2,5 % sötvatten som finns och som ingår i det livsviktiga kretsloppet.

Inget vatten stannar någonsin någon längre tid på samma plats.

Därför är det viktigt att vi är rädda om vattnet i våra vattendrag.

Risk för försurning
I sjöarna lever många olika djurarter. Vilka, och hur många arter det finns i en sjö påverkas av vattnets kvalitet. Vattnet i en sjö påverkas till största delen av dess närmaste omgivning genom tillrinning. Vattnet kan också förändras genom nederbördens innehåll av luftföroreningar.

Sverige har låga halter av kalk i berggrunden och därför är många av våra sjöar extra känsliga för svavel- och kväveföreningar som har en försurande inverkan. Närsaltläckage från jordbruk och civilisation påverkar också sjön och dess organismer.

I en sjö som har ett pH-värde runt 7 och lagom med närsalter finns det ett rikt varierande liv av växter, vattenkryp och fiskar. När pH-värdet sjunker minskar antalet känsliga kryp och fiskar, och när fisken minskar ökar vissa andra ej försurningskänsliga kryp. En växtart som ökar vid försurning är vitmossa.


Testa vad som händer med djurlivet om sjöns pH-värde sjunker! >>