Ånganläggningar - introduktion

 

 


Inom industrin användes ånga till ett otal processer bland annat för framställning av:

Elenergi => Kondenskraftverk

Elenergi och Fjärrvärme => Mottryckskraftverk

Inom pappersindustrin används ånga för framställning av massa och papper.

Figur 2
En ånganläggning består schematiskt av en Ångpanna som omvandlar, vid förbränning, bränslets kemiska energi till värmeenergi.

Värmeenergi överförs till vattnet, i pannan, som börjar koka och bildar vattenånga (med ett högt tryck) som sedan överhettas i pannans Överhettare.

Den överhettade ångan (admissionsånga) driver en Ångturbin som i sin tur driver en Generator som producerar el-energi.

I avloppet efter ångturbin har ångan, expanderat till ett lägre tryck och temperatur (avloppsånga). Avloppsångan har en stort mängd ångbildningsvärme kvar, som inte utnyttjats i ångturbinen.

Ångbildningsvärme måste kylas bort för att avloppsångan skall övergå till vätskefas (kondensat) och kyles då i en Kondensor där kylmedlet kan vara sjövatten eller fjärrvärme.

Kondensatet som bildas i kondensorn ska återanvändas i processen och pumpas därför vidare via en Kondensatpump till en Matarvattentank med avgasare.

Matarvattentanken med sin avgasare fyller olika funktioner:

-

Dels är den en lagringstank, dels som mottagare av spädvatten som ersätter eventuellt läckage av ånga och kondensat (det syre som finns i spädvatten avgasas i avgasaren), samt som blandningsförvärmare där matarvattnet uppvärms till ca 140 - 160 °C.

-

Matarvattnet från matarvattentanken pumpas sedan vidare till ångpannan via en Matarvattenpump som reglaras så att den håller en korrekt pannvattennivå i ångpannan.